Vapen

Bli medlem

För att utnyttja hela vår tjänst och få tillgång till hundratals provfrågor, utbildningsmaterial, videoklipp och ännu fler artpresentationer behöver du bli medlem.

Vapen - 5.0 out of 5 based on 2 votes

Användarbetyg: 5 / 5

Markera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktiv
 

2256327 algjakt 1För att få inneha vapen i Sverige krävs det att du har genomgått jägarexamensutbildning och har blivit godkänd på samtliga delprov som både är teoretiskt, skriftligt prov och flera praktiska skjutprov.

För att en viss ammunition skall få användas för jakt på visst vilt ställer man i Sverige vissa krav på dess prestanda. För enkelhets skull har man valt att indela kulammunition i fyra klasser, och låta klasstillhörigheten avgöra vilka viltslag jaktvapnet är tillåtet att användas mot.

De krav man ställer på ammunitionen är uttryckta i dels kulans vikt (mäts i gram) och dels den anslagsenergi (mäts i Joule) kulan har hundra meter från skytten (E₁₀₀). Undantaget är lägsta klassen, klass 4, där inga krav på kulvikt ställs och anslagsenergin mäts direkt efter mynningen

Bra jägare och skytt

I osäkra situationer skall du alltid avstå från att skjuta för att undvika skadeskjutningar. Ett skott som aldrig avfyrades ska du aldrig ångra, om du avstår skott visar det också på att du är säkerhetsmedveten, noggrann, och har respekt för viltet. Att bibehålla och förbättra sina skyttekunskaper är väldigt viktigt. Du kan ansöka om medlemskap hos en skytteklubb som ligger nära dig, där finns det oftast duktiga instruktörer och erfarna skyttar som gärna hjälper till med skyttet.

Skytte med hagelvapen

Skjutning med hagelvapen kräver oftast mer träning än med hagelvapen eftersom skottchanserna oftast blir oväntade och snabba. Jakt med hagelvapen är en snabb och reflexmässig jaktform. Grunden för ett lyckat hagelskott är att lära känna ditt hagelvapen, få upp vapnet i rätt anläggning mot axeln, en följsam sving, och säker vapenhantering. En bra övning för att träna upp ditt hagelskytte är att träna på en lerduvebana. Vid en lerduvebana finns det oftast en kastare som kastar ut lerduvan upp i luften åt olika håll. Det är ett utmärkt sätt att träna din reaktionsförmåga och det reflexmässiga skyttet.

Skytte med kulvapen

Vid skytte med kulvapen ställer det större krav på kulfång och säkerhet. Det måste finnas ett erfoderligt kulfång, som kan stoppa kulan ifall skottet hamnar ur bana. Erfoderligt kulfång är ett krav både när du jagar och vid skjutbanan, mer om detta kan du läsa under avsnittet ’’kulvapen.’’ Det viktigaste att träna på är precisionsksytte, med olika slags stöd och på olika avstånd. Öva också på älgbanan, som är ett av de praktiska kulgevärsproven. Kulskott mot löpande vilt bör undvikas på jakt. Denna regel gäller inte om du redan har påskjutit ett vilt som springer ifrån platsen, då har du skyldighet att så snabb som möjligt avsluta djurets lidande. Då är det viktigt att du har övat på precissionskytte mot rörligt mål.

Avståndsbedömning

Hur långt är det till rådjuret? Kan jag ta det här skottet? Att regelbundet träna avståndsbedömningen är mycket viktigt. Öva på att uppskatta avstånd till olika föremål, när du är ute och promenerar tex. Gissa hur långt det är till ett föremål, stega därefter till föremålet för att se hur rätt eller fel du hade. Längsta rekommenderade skjutavståndet vid jakt med hagelvapen mot rådjur, grävling och gåsjakt är 20 meter. Vid övrig småviltsjakt är det högsta rekommenderande skjutavståndet 25 meter. Vid ett av de praktiska hagelgevärsproven ska du gå en bana som heter småviltsbanan, du måste då kunna avgöra om viltet befinner sig på 20 eller 25 meter, misslyckas du får du underkänt och får göra om provet en annan dag. Det är viktigt att träna avståndsbedömning i olika miljöer. I regel är det svårare att bedöma ett avstånd på öppen mark, vatten, eller mot himlen än vad det är att göra det i skogen.

Avståndsbedömning kulvapen

Vid jakt med kulvapen är det högsta rekommenderade skjutavståndet cirka 100 meter. På längre avstånd än 100 meter sjunker kulan allt snabbare, kulan tappar kraft och börjar dippa. Om du har påskjutit ett vilt som du ser springa från platsen och du bedömer att djuret är 200 meter bort så har du rätt att skjuta, för att så snabb som möjligt avsluta djurets lidande. Vid långa avstånd underskattar man oftast hur mycket kulan hinner sjunka, lär dig avstånds bedöma mellan 100-200 meter och provskjut ditt kulvapen på dessa avstånd. Då vet du hur mycket du ska kompensera med kornet i siktet för att kulan ska träffa där du vill att den ska.

Innan jakten drar igång, om du har möjlighet gå ut i jaktmarken och mät upp olika avstånd i terrängen bestäm dig sedan för vilka avstånd du är bered att skjuta på och vilka avstånd eller bortom föremål i terrängen tex en stor sten som du inte kommer skjuta bakom ifall det dyker upp vilt. Det skapar trygghet både för dig, viltet och minimerar risken för skadeskjutning.

rådjur vinter

Undvik långa skotthåll

Den största orsaken till skadeskjutning vid hageljakt är att skott avlossas från för långa avstånd. Mer fakta och information om långa skotthåll och skadeskjutningar finns att läsa under kapitlet ’’vapen och skytte.’’ Det finns en del historier om lyckade långskott och bössor eller trångborrningar som fäller viltet på det dubbla avståndet. Om det finns en gnutta sanning i historien så är det pga ett enstaka slumpskott eller turskott som skytten gärna berättar om. Bommar eller skadeskjutningar på långa avstånd är det av någon anledning svårare för sagesmannen att komma ihåg.

Avstå kulskott mot vilt i rörelse

Vid jakt med kulvapen orsakas de allra flesta skadeskjutningar mot vilt i rörelse. Hagelvapnet är avsett för mindre vilt, både mot stillastående och i rörelse. Kulvapnet däremot har bara en projektil som alltför lätt orsakar skadeskjutning mot djur som är i rörelse. Gäller det inte redan ett påskjutet djur är regeln att endast skjuta mot stillastående vilt. Vanligtvis så är skottchanserna långa vid jakt med kulvapen förutsatt att inte djuret blir pådrivet av hund eller drevkarlar. Det vanligaste är att viltet kommer sakta gåendes med sinnena på spänn. Har du suttit stilla, ljudlöst och rätt i vindriktningen så har du goda chanser att få ett gott skottillfälle. Kommer djuret lunkandes fram så kan en vissling få djuret att stanna upp några sekunder för att lokalisera var ljudet kom ifrån, då har du några sekunder på dig att få till ett riktigt bra skott. Om djuret är skrämt eller stressat fungerar inte visslingen, då ska du avstå skott och vänta till ett nytt bättre tillfälle.

liten rådjurs fam

Det är inte tillåtet att skjuta bort ett moderdjur från hennes ungar. Utan en moder kommer ungarna med stor sannolikhet att dö en lång och plågsam död. Det kallas jägarmässig avskjutning att alltid skjuta det minsta djuret.

Chansa aldrig

När du bestämmer dig för att skjuta mot ett djur ska du vara helt säker på att du fäller det med ett enda skott, annars ska du avstå. Innan du skjuter måste du ha ett erforderligt kulfång och veta var skjutgränserna går. Om grenar och kvistar skymmer djuret ska du också avstå från att skjuta. Grenar, kvistar och stenar kan få kulan att rickoschera vilket betyder att den byter riktning, kulan kan alltså ’’studsa’’ mot olika föremål. Du är ensam ansvarig och skyldig för varje skott du tar. Du kan aldrig skylla på någonting annat än ditt eget omdöme om du orsaka en skadeskjutning. Valet att inte ta ett skott ska respekteras av alla, det är bättre att avstå ett skott än att chansa. Vid en skadeskjutning ska du givetvis så snabb som möjligt med den snabbaste metoden avliva viltet och avsluta lidandet, det kräver lagen och jaktetiken. Speciellt under ajkt efter klövvilt händer det ofta att du måste avstå från skott även av andra skäl än skadeskjutningsrisken. Du är kanske osäker på om du har rätt djur framför dig. 

dovhjortar vinter pals

Ni i jaktlaget har kommit överens att Kronhjort och rådjur får skjutas. Helt plötsligt dyker det upp ett djur framför dig som visas på bilden, hade du tagit skottet? Träna ditt öga att se kännetecken, det kommer du ha stor nytta utav. Bilden visar en Dovhjort, du skall därför avstå från att skjuta.

KlassKravTillåtet viltExempel på vanliga kalibrar
1

Kulvikt minst 9 g och anslagsenergi vid 100 m minst 2700 J eller 

kulvikt minst 10 g och anslagsenergi vid 100 m minst 2000 J

Samtliga viltarter 9,3 × 62 mm
.30-06 Springfield
.308 Winchester
6,5 × 55 mm
.300 Winchester Magnum
2 Kulvikt minst 3,2 g och anslagsenergi vid 100 m minst 800 J

Samtliga viltarter utom älg, björn, hjort, visent, myskoxe, 

mufflonfår, varg, säl och vildsvin

.222 Remington
.243 Winchester
.22-250 Remington
3 Kulvikt minst 2,5 g och anslagsenergi vid 100 m minst 200 J

Samtliga viltarter utom älg, björn, hjort, visent, myskoxe, 

mufflonfår, varg, säl, vildsvin, rådjur, järv, lodjur och bäver

.22 Winchester Magnum
.22 Hornet
4 Anslagsenergi direkt efter mynningen oavsett kulvikt minst 150 J

vildkanin, iller, frett, mård, mink, hermelin, vessla, ekorre, 

lämmel, råtta, mullvad, sork, bisam, mus, havstrut, gråtrut, 

silltrut, fiskmås, skrattmås, sothöna,ripa, järpe, duva, kråka, råka, 

skata, kaja, nötskrika, björktrast, koltrast, stare, gråsparv och pilfink
.22 Long Rifle

Felrapport

Vad är jägarteori?

Ett medlemskap hos oss innehåller allt du behöver kunna för att klara av teoriprovet för jägarexamen. JägarTeori är Sveriges i särklass mest använda, innehållsrika och smartaste utbildningstjänst för blivande jägare som ska ta jägarexamen och för mer erfarna jägare som vill friska upp sina kunskaper inför jaktsäsongen.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!