Dovhjort

Bli medlem

För att utnyttja hela vår tjänst och få tillgång till hundratals provfrågor, utbildningsmaterial, videoklipp och ännu fler artpresentationer behöver du bli medlem.

Dovhjort - 5.0 out of 5 based on 1 vote

Användarbetyg: 5 / 5

Markera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktivMarkera som aktiv
 

4000106 dovhjortDovvilt kommer ursprungligen från Asien men har hållits i hägn och djurgårdar här i Sverige sedan 1500 talet. Dovvilt kan ses mycket i Götaland och Svealand men de förekommer på andra ställen också fast i mindre utsträckning. Dovviltet har spridit sig väldigt långsamt i Sverige sedan de blev utsläppta eller rymde från hägn. Det är för att dovviltet inte hävdar revir och är trogna sina brunst och födelseplatser.

Oftast så uppträder inte dovhjorten ensam utan de brukar hålla ihopp i större grupper och det är inte ovanligt att man ser flockar på 20 individer eller mer.

Vikt: Hjort 70 till 110 kg, Hind 45 till 70 kg Mankhöjd 70-100 cm

Hane=Hjort   Hona=Hind   Unge=Kalv   Hondjur som ej fött avkomma=Smaldjur

Kännetecken

Storleksmässigt är dovviltet mindre är kronhjorten men större än rådjuret. Dovhjorten utvecklar så kallade skovelformade horn som de bär under hela jaktsäsongen. Hornen fejas varje år, när en hane får horn för första gången kallas det rosenkrans som består av två små spetsar. Dovhjorten blir kapital efter cirka 8-9 år, det är då hornen är som störst och vackrast. Dovvilt är väldigt enkelt att känna igen p.g.a. sin vitprickiga päls som den bär under sommaren. Dovviltet har även väldigt lång svans (cirka 25 cm) vilket är betydligt längre än rådjuret eller kronviltet.

Vintertid så är dovviltet gråbruna, liknar den ett rådjur eller en kronhjort kolla på svansen eller huvudets formning. En kalv kan vara helt vit eller ha stora vita partier på pälsen. Efter ett tag så utvecklas pälsen och blir mer rödbrun/vitprickig under sommaren och gråbrun under vintern.

Dovhjortar hindar

Dovviltet har en vit haklapp i rumpan, det som skiljer dovviltet från rådjuret eller kronviltet är att dem har svarta ränder i rumpan som bildar ett ''M'' samt att svansen har en lång svart rad som löper längs med. Det går också att känna igen arten på dess sätt att springa, ofta så springer dovviltet vid flykt med studsande jämfotahopp, och med svansen rakt upp. Dovviltet har även ett mera trubbigt utseende runt ansiktet än kronhjortens. Kronhjortens ansikte är mera avlångt och smalt.

Ska du fälla en dovvilt ute på jakt gäller det att du är mycket försiktig och tyst, dovviltet har väldigt bra utvecklade sinnen inte minst synen, är mycket bättre än både rådjur och älg.

Biotop

Dovviltet trivs bäst i skog med anslutning till jordbruk med tillgång till olika typer av grödor. Födan domineras av framförallt gräs, örter och knoppar från träd. Dem äter också löv, kvistar och ekollon. De kan även gnaga av barr från träden, största skadorna sker på tallungskog och lövträd. Dovviltet kan orsaka stora skador på jordbruksredskap och ställa till med stora problem för bönder. 

Dem föredrar att gå ihop i flockar, med flera hindar, smaldjur och kalvar som går tillsammans under en ledarhind som bestämmer över flocken. Spetshjortarna kan ibland också ingå i dessa flockar. En dovhjort är väldigt duktig på att gömma sig undan en fara. Dem kan pressa sig mot marken likt en hare.  

Dovhind

En dovvilts stam är lätt att ta hand om för att de är väldigt hemortstrogna. Dem håller sig gärna till sin födelseplats, då är det väldigt lätt att stödutfodra under långa snörika vintrar då djuren kan ha svårt att finna föda. 

Brunsten 

Brunsten börjar vid oktober-november och då samlas hjortarna på brunstplatserna, där de hävdar ett eget litet revir, som försvaras mot andra hjortar. Dovhjortens bröl är väldigt kraftig och kan höras upp till 1500 meter. Hindarna blir könsmogna efter två levnadsår. Kalvarna föds i juni-juli oftast så föds bara en kalv åt gången men ibland händer det att två föds samtidigt. 

Jakt

Spåret som dovviltet lämnar efter sig i skogen är smalare och spetsigare än kronviltets. Spåret är cirka 8 cm långt och 6 cm brett. Andra spårtecken är brunstgropar och platser där dovhjorten har fejat sina horn. Jakt efter dovvilt kan ske med stöthundar, kortdrivare eller långsamt drivande hundar. Andra jakt sätt är också tryckjakt, drevjakt, smygjakt och vakjakt. 

I förstahand ska avskjutningen bestå av flesta kalvar. Ska stammen minska i antal nästa år så skjuter man fler hindar och smaldjur så förre kalvar föds nästa år. Ser man en hind med en kalv så skjuter man alltid kalven först, det är oetiskt att skjuta hinden först för att kalven har väldigt svårt att överleva och finna föda på egen hand. 

Vid jakt på dovvilt får kulvapen, enpipiga hagelgevär laddat med slug eller brennekekula användas. Om ett djur skadeskjuts så skall en eftersökshund finnas på plats i området inom två timmar.

Felrapport

Vad är jägarteori?

Ett medlemskap hos oss innehåller allt du behöver kunna för att klara av teoriprovet för jägarexamen. JägarTeori är Sveriges i särklass mest använda, innehållsrika och smartaste utbildningstjänst för blivande jägare som ska ta jägarexamen och för mer erfarna jägare som vill friska upp sina kunskaper inför jaktsäsongen.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!